emmas blogg

hoho. det är roligt att se att ni är här inne och tittar ändå. som om ni trodde att jag bara skojade lite när jag sa att jag skulle sluta blogga. eller som om ni tror att jag inte kan hålla mig från att skriva nåt här.
som om de första ni gör på morgonen är typ att slå på datorn, gå in på min blogg, och ber till gud att jag har skrivit något. sen blir ni så ledsna när jag inte har det att ni typ måste sjukskriva er från jobbet, eller uppsöka en psykolog, och ni känner bara att erat liv inte längre har någon mening.


ja.. jag har fått storhetsvansinne.

och jag kan ju erkänna, kära läsare, att jag loggar in här varje dag också. bara för att trycka på knappen "statistik", och kolla så att det fortfarande finns någon där ute som tycker om mig. litegrann iaf.